Bildande samtal

Finansieringsfunderingar: testamenten

Episode Summary

Visste ni att en registrerad förening i Finland får lov att aktivt be om testamentdonationer utan ett insamlingslov? Det betyder alltså att en förening, förbund eller organisation som är en RF får lov att be om gåvor via testamenten. Men, hur kan en organisation göra det? Hur kan detta göras i praktiken? Tillsammans med Kalle Sällström, verksamhetsledare vid Församlingsförbundet, talar vi om testamentgivande.

Episode Notes

Hej allihopa och välkomna med till Förbundsarenans podcast Finansierings- funderingar. Under tre avsnitt ska vi ta och träffa tre olika personer med olika bakgrund och anknytning till tredje sektorn. Vi kommer att belysa olika teman om och kring finansieringskällor. Vi kommer lyssna till erfarenheter, så kallade "dos, and dont's". Den här podcasten är ett samarbete mellan oss på Förbundsarenan och Bildningsalliansen. Ett extra tack till Johanni Larjanko.som hjälpt till med teknik, editering och varit bollplank. Podcasten syftar till att ge er lyssnare både idéer och insikter kring olika finansieringskällor. Vi kommer lyssna på erfarenheter till erfarenheter från våra gäster. Vi kommer höra om framgångar och motgångar, kanske till och med nya idéer. Idag ska vi tala om testamentdonationer. Visste ni att en registrerad förening i Finland får aktivt be om testamentedonationer utan att ha ett insamlingstillstånd? Det betyder alltså att en förening, ett förbund, en organisation som är registrerad, får lov att be om gåvor via testamenten. Men hur gör man detta i praktiken? Jag är mycket glad att kunna sitta med ett utrivet litet papper här från tidningen Kyrkpressen, och framförallt är jag glad att en av de personer som ligger bakom den här annonsen i Kyrkpressen, Kalle Sellström från Församlingsförbundet, är med oss här idag som vår premiärgäst. Tack Kalle att du är här och välkommen med!

Kul att vara här. 

Du har ju sett den här. Det är en annons från tidningen Kyrkpressen. Det är Församlingsförbundet som skriver om möjligheten att testamentera till er som förbund. Första frågan: var den svår att skriva.?

Man behöver kanske tänka lite mera än när man annonserar om ett seminarium eller en resa eller liknande. Alltså så att formuleringen tilltalar på något sätt, att det gäller att ge eller att på något sätt snyggt lyfta fram den här möjligheten. Att eventuellt överväga, liksom aktualisera frågan hos mottagaren och väcka tanken tänk om. Man kan inte gå ut med så stora, ja så stora bokstäver att du där kom hit med pengarna, utan man ska göra det snyggt på något sätt. Att få folk att tänka tanken.

Kanske väcka förtroende?

Ja, jag tror det. Mycket handlar om det där att man liksom sår ett frö liksom väcker saker.

Ja.

Det finns säkert många som inte går aktivt och tänker på sitt testamente. Så om man på något sätt lyckas få folk att fundera på det så.

Ja, jag håller med helt. Och om vi tar ett steg bakåt, vi ska gå tillbaka till annonsen alldeles strax, men vad var det som fick Församlingsförbundet att sätta in denna annons? Det som har fått er att tänka i de här banorna kring just testamente och nationer, vad var det som startade detta?

Det här aktuella annonsens får vi helt tacka Förbundsarenan och en nätverksträff för.

Tackar tackar!

Men donationer alltså. Vi har under lång tid annonserat mera och mindre aktivt. Men jag blev inspirerad av den här träffen och tänkte att nu tar vi lite nya tag och aktiverar oss igen. Med den här typens annonsering Och det som kanske var var det där. Min insikt var ju det där att det här är faktiskt ett långsiktigt projekt.

Det är ju det.

Jag har nu jobbat över tio år på Församlingsförbundet och under min tid så har vi fått ett testamente och då blir man. Man kan kanske bli lite sådär, ge upp hoppet, det är nog inte värt besväret. Men det som vi diskuterade på den här träffen var ju det där att det så långa perspektiv att man sätter in en annons år 1 så får någon idén att börja överväga det och sen komma till skott med att skriva ett testamente. Men det där är ju jättelänge i dagens läge så det kan vara att vi är vid år 27 när det här testamentet sen förverkligas och det där kommer organisationen till godo så som så när det handlar just om det. Att man planterar lite frön nu. Man får räkna med att det kan ta länge innan det bär av frukt i form av ett testamente. 

Man kan ge testamente som donation. Så är det ju också en allmän annons för organisationen. Men alltså en påminnelse att vi finns som vi jobbar på och vi gör gör vad vi kan med de resurser vi har fått. Så så är det värt. Det får man ju direkt när man får synlighet för sin organisation. Men det är nog långsiktigt.

Ja, absolut är det långsiktigt och är en sak som väldigt ofta kommer upp nu när jag har talat med både organisationer om testamenten, donationer men också sakkunniga så ser vi att det inte går tillbaka till att väldigt mycket handlar om givare beteenden så att det är en typ av givare beteende som vi har i Finland som är ganska vanligt. Det är ju att du som privatperson ger x antal pengar till en organisation som du tycker jag har ett viktigt jobb. Men just det här beteendet att tänka att även när en person går bort, att när en person dör så kan man också ge till organisationen och det är ju att försöka ändra ett givare beteende och verkligen ett långsiktigt arbete. Du sa här att ni har under den tiden som du har varit ledare som är ungefär tio år så har det varit ett sådant här testamente som har fallit ut då. En sak, men behöver absolut inte nämna summor. Men om vi tittar på just det testamente som ett exempel. Det här är nämligen det som många frågar mig också. De blir lite oroliga att testamenten brukar ofta hektar olika typer av begränsningar eller villkor.

Hur var det för er där ni fick tag i testamentet var också en massa villkor, eller hur gick den processen till? Kan du berätta.

Lite när det var något helt enkelt en allmän och en allmän vilja önskan att att egendomen skulle tillfalla vår organisation utan något desto mera specifikationer? Så det var ju. Det var ju lätt att inte ta emot och litat på att använda, lätt att placera, inte sätta det, sätta det liksom i i det här så att vi kan. Vi kan använda det för den verksamhet som vi som vi redan har. Vi börjar skapa något nytt kring det här. Men men, nu är det ju en del. I det här fallet handlar det om en ensam ensam person. Har Andersson som enda testamente mottagare så får man ju lite rollen av arv, ja nästan som en anhöriga. Att mitt i allt det man den son som står kvar då med en persons egendom och och vi fick ta hand om 01:01 hos en bilar och det där annan egendom och liksom förvalta det alltså från första stund på 01:01 bra och ansvarsfullt sätt då. Och det bör man ju hektar en viss som det i alla fall en mental beredskap på. Och kanske också bra.

Bra Det här kontaktar folk som man kan anlita och vända sig till när det blir ganska praktiska frågor mitt i allt det. Hur gör vi med det här i den här delen av egendomen? Att det är ju inte så att det kommer in en summa på kontot nu och saken är klar med det, utan det är ju faktiskt egendom av varierande slag som.

Man behöver ta hand om. Det är ganska viktigt att man har mental beredskap för att många gånger är det ju så att testamentet kanske snarare är just fast egendom än att det är bara pengar. Det där är en väldigt bra sak att komma ihåg. Jag tror att många av de som har fonder som har fått olika typer av testamente nationer, de känner säkert igen sig i det där. Och jag tänker också att det där är en sån sak som är väldigt viktig och föra fram att det här är det finns en potential och möjlighet att en organisation kan få testamente donation. Men det är viktigt att bygga upp en beredskap för att också kunna hantera och facilitera till exempel en bil eller en lägenhet. Det är inte helt enkelt och det kan också medföra vissa kostnader att ta emot ett sådant här testamente donation. Jag tänkte göra ett hopp tillbaka här. Nu till den här texten som jag från från Kyrkpressen tidigare i vår. I just den här texten. Så som du ni har gjort så nämns ju inte ordet döden en enda gång.

Håller du med om att det där kanske är just den? Är det lika tabubelagt att skriva om det i den här texten som vi har? Så står ju inte ordet död med den här talarstolen. Vill du ge ett bidrag för framtiden? Vilket arv vill du lämna efter dig? Kan man tänka sig en annan typ av omskrivning? Är det medvetet att ordet död inte finns med här?

Nu tänker jag kanske lite onödigt på det viset. Absolut att man när man talar om testamenten så finns det liksom inbyggt element av att det handlar om någonting som sker när livet här tar tar slut. Men jag skulle nog tänka att redan det här att tala om testamenten på något sätt precis är lite tabu på något sätt. Ja, det blir lite känsligt då och jag vet inte om det direkt heller då alla har med det där döden att göra. Eller är det mer av det? Att det känns på något sätt ofint att komma med förslag på vad folk ska göra med sin?

Hur tänker du kring det? Jag tror att det är många som tänker på precis samma sätt. Att både ordet död och testamente är kanske synonyma, till och med för många. Och att skriva om en sån här sak som att. Har du tänkt på att göra så här när du inte längre finns? Hur tänkte du och ni kring det här?

Ja, men nu finns dem. Det finns nog en laddning i det där. Tänker jag på något sätt. Att man liksom i början, man måste göra det väldigt snyggt på något sätt då? Och det där öppna upp den här möjligheten men inte komma med med det här order att nu är du där. När vi bar vapnet redan i dag. Alltså man måste välja en speciell ton för den här typens annonsering och sätt. Jag vet. Kanske det finns någon som har föreställningar om att att organisationer ligger och lurar på någon vals avdelning med pennan i högsta hugg och på andra sätt försöker vända sig till försvarslösa åldringar som informerar mer om det vet av den här dagen och på platsen att. Men men, så är det ju inte. Men med tidningsannons att man kommunicerar öppet om den här möjligheten finns inte på ett. Också det där. Åtminstone för mig liksom en fråga som som någon liksom känns lite jobbig. Det är ju det här med anhöriga. Alltså att när du som organisation kommer med den goda idén att att tänk om, om om du skulle ge ett testamente som donation till en organisation så finns det anhöriga i bilden Så så kommer man ju på något sätt in och konkurrerar just om det arv som som någon anhörig kanske räknar med att att den där ska få i sin sin helhet.

Och det där gör ju det också lite. Jag menar, det vill man ju som representant för en organisation som lämnar lämna anhöriga heller utan arv eller på något sätt komma emellan och antyda att det var organisationen och ett bättre ändamål än din. Att dina släktingar och andra anhöriga. Så det är nog mycket som gör att det blir lite. Det blir lite speciellt.

Och det är laddat. Det här handlar det om när människor har gått bort. Det är testamente. Det finns många olika saker här som är säkert, både svåra att tala om och svåra att skriva om. Och det är ju så att den här typen av budskap och det måste vara både attraktivt men ändå smakfullt och nedtonat på en och samma gång. Så att copywriting är ju A och O här på något sätt. Och trots det, och trots att du nu sa att det är ett testamente som under dina tio år har fallit ut så är det ändå så ser du ändå en poäng med att aktivt som organisation tänka på det här som en möjlighet att berätta om den här möjligheten att tycker du fortfarande det är lönt att göra det?

Jag tycker nog det. Det är nå, det finns liksom potential där. Och nu tycker jag att många människor också i dagens läge att man är väldigt medveten om vad som händer i världen. Man håller starkt på sina värderingar och det som man säger att det är viktigt och kanske också känner en oro för. För framtiden och ser att det finns liksom ändamål och behov som man gärna skulle kunna ge ett bidrag till i form av ett testamente. Så som du tycker det är lönt att lyfta fram. Alternativet var det där det som man kanske också skulle kunna mer aktivt just nu vara inne på det här med anhöriga. Att också aktivt lyfta fram den möjligheten att så att man kan ge en del av de här behöver inte utesluta varandra. Att du vill understöda en organisation som behöver betyda att dina anhöriga blir helt utan, utan testamente, utan utan makar delar av det där på det viset. Detta innebar att en del ska gå till ett ändamål som är nära ens hjärta och det är där resten är till de anhöriga, om det finns släktingar nära eller mera avlägsna.

Så det där kanske kan vara en väg att gå. Det behöver inte vara endera alternativ.

Precis, så det är inte så svartvitt utan att det är ett riktigt spektrum här att det behöver ju inte vara så att det är antingen eller utan det kan delas ut, det kan vara en liten del av och så vidare. Håller helt med, Är det en väldigt bra poäng att ta fram också?

Din tanke Om man har svårt att välja organisation så kan man också tänka att dela upp det mellan flera. Men ingenting av det känner jag för det här med med barn och ungdomar. Och samtidigt brinner jag för miljöfrågor och liknande att att dela upp dessa. Det motsvarar ens värderingar och det som man tycker att är viktigt.

Nu råkar du komma in på det som egentligen var min min nästa fråga här, så jag bara spinner på här från din eleganta åsne brygga in till det här. För precis som du sa här så är det väldigt många olika saker som hela tiden sker runt omkring oss och det känns som att ibland är det svårt att veta vad man ska välja och hur man ska välja. Testamente donationer ökar alltså. Fler och fler donationer av det här slaget faller årligen ut. Det finns de som påstår att det här är ju också en typ av engagemang. Att ge pengar är också en typ av engagemang och vi har ju sett de senaste åren att över lag så har pengar potten till civilsamhället i stort som kommer från privatpersoner via donationer ökat. Ett testamente är ju en del. Håller du med om att det här att ge pengar kan ses som en typ av engagemang också? Eller hur ska man beteckna det här?

Absolut, absolut. Och det tycker jag också att vi försöker lyfta fram när vi vänder oss till människor och hoppas på deras aktiviteter. Och då är det just det här du kan ge. Du kan ge en gåva, du har ett testamente, alltså ge av dina tillgångar. Eller så kan du ge av din tid i form av ett frivillig engagemang att ta ett uppdrag, hjälpa till helt helt konkret A Och det ju olika. När någon har tid som den kan ge för en annan så är tiden just denna bristvara, något att göra. Ja, jag tycker att det ni gör är jätteviktigt, men jag har inte. Jag har tid eller möjlighet att göra något praktiskt och då kan det vara ett alternativ. Men jag vet att du kan understöda ekonomiskt var vår verksamhet och på det vis ändå finnas finnas med och ge ett ge ett bidrag. Vi tycker nog att man kanske kan bra tänka att att det att man ekonomiskt understöder också är i form av engagemang och aktivitet att få vara med på ett hörn. Ja, absolut.

Tydligare nu. Nu känns det som att nu börjar vi närma oss det där. Nu har det gått lite som katten kring het gröt är det tänkt att det ska sätta lite hjärna på prov. Men var inte orolig, inget avancerat. Men om vi nu tänker oss att du skulle få lov att råda andra organisationer, var ska man börja och prata om sådant här? Hur skulle en organisation starta sin resa mot att kunna ändra ett beteende?

Hur tänker man på det här liksom? Det praktiska och konkreta informationen i form av en annons eller en sida på vår webbsida när man har en medlemstidning eller medlemsbrev eller liknande. Att lyfta fram möjligheten att det är jätteviktigt. Men, men, kanske ännu viktigare på något sätt det där. Innan det som händer, innan det vi ser det som föreningen organisationen gör och står för. För det. Som avgörande för eventuell eventuell donation. Alltså att att man har en verksamhet, man har en profil som tilltalar människor, att man förvaltar det uppdrag man har fått liksom på bästa möjliga sätt. Att man visar, visar, skapar ett förtroende och visar att man faktiskt gör det som man har sagt. Att det här är vårt uppdrag, det här vill vi hektar. För att att det gick att bygga för eventuella donationer och gåvor rAtt att faktiskt visa att vi vill. Vi tjötar om var ett uppdrag på ett bra sätt då och där. Det är jätteviktigt med. Men liksom hur man kommunicerar berättar var ett mångsidigt sett vad man egentligen gör.

Man redovisar för förvaltning och ekonomi och på det viset öppnar upp att det finns några hemligheter. Eller.

Eller det här Jag är så glad jag ser det här. Jag brukar ibland säga att kommunikation är kommunikation. Vi är kanske inte överens där.

Du Absolut.

Ja, det där berätta om vad man gör för vem man gör och transparens. Att man är öppen med vad man gör och hur pengarna används. Det är ju jättebra att du har tid. Så det är en lång process naturligtvis.

Ja just ja. Sen tänker jag ju den här liksom annonsen eller den raden att att har du tänkt på att att ge en donation ett testamente så då är det ju den här associationen man vill göra. Alltså att folk associerar till det som organisationen står för och man får en positiv känsla. Eller med att det var de där som jag läste om i tidningar eller på webben att det var ju de där som har det där fina arbetet, att det där vill jag vilja understöda. Det är min kärlek det där. Ja, möjligheten att ge ett testamente som är det där som får folk att handla utan just den där positiva känslan att det här, det här vill jag vilja understöda med mina tillgångar. Och det här vill jag nämna i mitt testamente. Så det är början på det här.

I Slottsskogen där alla äter hemma är klockrena tips på jättebra jättebra saker som du nämner. Låt säga att det sitter representanter här för någon organisation och lyssnar på det här. Är det okej att de hör av sig till dig för att till exempel sparra och säga att de är lite osäkra på hur de ska komma igång i sin egen skrivande process att få lite hjälp av varandra. Jag brukar säga att vi borde bli ännu bättre på att också närma oss varandra. Om jag nu råkar veta att ni har gjort det här så är det ju jag som hör av sig till er. Och det gäller även för andra saker, inte bara just givande av pengar. Men då är det väl okej att folk kontaktar dig?

Det går bra.

Höra av sig och där tycker jag ju också att det är att vi. Vi liksom inom förbunds världen annonserar och berättar om det testamenten. Så det är ju också ett gemensamt arbete på det viset att man aktualiserar den här idén. Det är huvudtalare hos oss. Tankar om det där. Sen vill det samfund som sänder sist och slutligen få det där bidraget. Så det har kanske inte så mycket med annonseringen att göra. Utan det är just det där, den egna verksamheten, den där profilen, identiteten som organisationen har. Men men, där kan vi nog liksom stödja varandra på det viset att vi alla aktivt lyfter fram den här möjligheten. Att det är det. Man kan faktiskt ge ett testamente igen, precis som bundet till en förening eller organisation inom tredje sektorn. Och det är en bra investering för framtiden.

Ja, jag håller helt med. Och nu blir det ju faktiskt så här att under hela hösten så kommer det ju att arrangeras en mängd olika typer av både sparring, grupper och nätverksträffar för de som har just tanken att bygga upp det här med vilka strukturer som kan du kan hektar nytta av för att få igång ditt eget och din egen Testament kampanj. Och allt detta kommer utmynna i att vi kommer att så under 2024 då Ha en stor synlighet kampanjen så kallat testamente kampanj. Jag håller absolut med. Vi borde bli bättre på samarbeta och våga fråga varandra. När vi ser att någon annan har annonserat så borde vi helt enkelt ta kontakt då vi själva funderar på det. Tack Kalle att du är med i det här premiäravsnittet faktiskt då det har varit av finansierings funderingar. Och tack så jättemycket att du delar med dig av era och dina erfarenheter kring just det här med. Testamente givande. Vi har säkert anledning att göra fler podcast tillsammans och snacka om mer saker. Tack så mycket Kalle och god fortsättning!

Tack för att jag fick vara med i premiären. Tack så jättemycket! Tack!

Och med de orden så tar vi och avslutar och ser fram mot nästa avsnitt. Stort tack att ni lyssnar!